Metalbloggens samarbetspartner:

lördag 5 mars 2011

Recension: Pearl Jam "Live On Ten Legs"


Pearl Jam är ett av banden som jag aldrig sett live, och efter deras huvudroll i samband med olyckan där flera ungdomar klämdes ihjäl på Roskilde vet jag faktiskt inte om de varit i Europa speciellt många gånger.
Inte så att jag har sett dem i alla fall.
Då får man trösta sig med liveutgåvor på skiva, till exempel.
"Live On Ten Legs" fångar bandet under deras resande, och det är en skiva inspelad på flera olika ställen, ihopmixad till en helhet.
Skivan kom under slutet av 2010, men det är i februari som jag har spelat den intensivt, så recensionen kommer först nu.
Lev med det!
Skivan sparkar i alla fall igång på ett väldigt bra sätt, öppningsspåret "Arms Aloft" har precis rätt punkiga nerv för att funka som öppnare, och efterföljande "World Wide Suicide" är också driven. Sen kommer en av överraskningarna och lyfter skivan ännu ett snäpp. "Animal" visar sig nämligen vara en fullständig best till rock'n'roll-vält i det här fomatet, och tillsammans med "Rearviewmirror" som kommer senare in i skivan är det spåren som överraskar mest.
Att de låtarna var så bra minns jag inte, och live fungerar de ypperligt!
Materialet spänner från första legendariska "Ten" och fram till senaste, mycket lyckade, given "Backspacer". Jag har på något ställe läst att skivan verkar spreta, att materialet inte är tillräckligt obskyrt för att locka hardcore-fansen och samtidigt inte tillräckligt "best of"-färgat för att locka fansen som inte känner bandet, men jag vet inte om det jag?
Jag tycker det finns massor av superhits här, och hade ändå blivit besviken om jag inte hade fått låtar som "Jeremy", "Porch" eller "Alive".
Det funkar finfint!
Bandet är tajt, ljudet är faktiskt riktigt bra. Det är inte "fett" och massor av dist, men det är bra och förmedlar en skön livekänsla när Eddie Vedders sång får ligga ovanpå den bakgrunden.
Dessutom slås man flera gånger av vilka bra texter bandet har.
Det finns mycket gott om briljanta, underfundiga textrader som växer ju mer man funderar över dem, och jag tycker faktiskt att de kommer fram ännu bättre i livesammanhanget.
På det hela taget så är jag mycket nöjd med den här skivan.
Den är stark, och även om den här också kommer förpackad i Pearl Jams egna konstiga pappersformat som inte går att använda i verkligheten (prova att flytta den flimsiga tunna digipacken mellan en fuktig och kall bil och hemmet, via en jackficka eller en väska så ser man hur bra det funkar i vardagsbruk...) så är det en skiva som bör finnas hos dem som har minsta lilla intresse av bandet.
Att den dyker upp så småningom i bloggens serie om Liveskivor du måste ha är i stort sett ett löfte!
Betyget är enkelt denna gång, och fyran ska ses som stark. Den kan också växa till sig med tiden!
Pearl Jam "Live On Ten Legs" - 4

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar